BLOGG A

BLOGG A - NYHETSVÄRDERING

Första nyheten: Utvisningshotade Hadille, 2 år.

Denna nyhet har centrerat i många olika media under två veckors tid nu. SVT skriver att övergiven tvååring hotas av utvisning. Flickan Hadille har fått bo hos en familj i skånska Broby i Sverige. Men nu vill Migrationsverket utvisa flickan från Sverige dock vet ingen var hennes riktiga mamma och pappa finns. Denna nyhet har väckt starka känslor hos många svenskar. Tiotusentals har engagerat sig genom inlägg på de sociala medierna Twitter och Facebook.

Via Expressens hemsida kan man skriva under ett upprop för Hadille. Utav de tiotusentals människor som engagerat sig är det många kända namn som öppet visat sitt ogillande av detta agerande från Migrationsverket och skrivit på namnlistan. Även på riksdagens hemsida kan man hitta en interpellation om Hadille.

Den 25: e september skrev Metro i Stockholm om att Migrationsverket utpekas som lögnare, de skyller ifrån sig på socialnämnden i Lund att de inte sökt efter tvååriga Hadilles biologiska föräldrar. Metro fortsätter att skriva att Hadille nu får stanna i Sverige tills Migrationsverket hittar den biologiska mamman.

Nyhetsvärdering:

Varför har denna nyhet blivit så stor kan man undra? Jo det ska jag tala om för er!

Låt mig presentera VINKELN, en teori av Björn Häger i boken Reporter, en grundbok i Journalistik där han säger att det finns sju sätt att se på händelser och det är så man värderar en nyhet.

Denna nyhet har stor betydelse. Visst det rör sig bara om en enda person men eftersom det här är ett barn vi talar om så får det automatiskt större betydelse. Det hade inte blivit en större nyhet för att det varit fler barn som skulle utvisas från Sverige. Kanske skulle nyheten tonas ner en aning om det rörde sig om ett mycket äldre barn som faktiskt skulle kunna klara sig själva i sitt hemland men barn är barn och därför är denna händelse av stor vikt oavsett. Att det dessutom handlar om utvisning är ett tungt ämne som berör.

Det är en ovanlig händelse som skett. Här pratar vi om en stackars två-åring som ska utvisas för att ensam vara i Frankrike. Jag har en lillebror som är åtta år, så jag minns tillbaka hur små och hjälplösa tvååringar är. Finns ingen chans att de klarar sig själva och samtidigt är de i den åldern att de skulle kunna minnas något av den här resten av sitt liv, en väldigt traumatiskt händelse som kan sätta spår och leda till stora komplikationer senare i livet. Samtidigt så verkar vi svenskar vara så öppna mot utlänningar och välkomnar i princip alla från alla delar av världen. Det är därför även icke normalt att vi inte kan låta en liten flicka på två år stanna i vårt land när hon redan har en fosterfamilj och trivs bra hos dem.

Det här händer i Sverige, mitt framför ögonen på oss, så absolut är det nära oss. Närheten bidrar mycket till att nyhetsvärdet är högt.

Det återfinns en stark konflikt mellan vad som är rätt och fel. Är det rätt att utvisa en tvååring ensam till Frankrike då flickan redan har en fosterfamilj i Sverige. Är det fel att behålla en icke svensk person om det finns chans att den biologiska mamman kan ta hand om flickan i Frankrike. Det är dessutom en konflikt mellan vad som är bäst för flickan och vad reglerna säger. Migrationsverket måste dessutom ha räknat med att svenska folket inte skulle låta denna nyhet gå förbi omärkbar utan att ett uppror skulle uppstå. Då det rör sig om flera starka konflikter i en och samma nyhet ökar nyhetsvärdet avsevärt.

Det är inte direkt elitpersoner som är iblandade i händelsen. Nyheten skildrar en vanlig flicka och en myndighet. Dock har elitpersoner engagerat sig i detta och lyft fram sin åsikt och protest. Till exempel programledaren Martin Timell och Renée Nyberg, författaren Katarina Wennstam, idrottslegendaren Patrick Sjöberg, sångerskan Loréen samt krönikören Marcus Birro har engagerat sig. Även politiker har tagit ställning till denna händelse, till exempel har miljöpartiets språkrör Åsa Romson sagt att det är en orimlig bedömning och orimligt beslut. På grund av denna elitmedverkan har den här nyheten ökat mycket i värde.

Denna nyhet är lättbegriplig. Vi förstår vad Migrationsverket har beslutat och vad som blir följden av detta. Dock man det vara extremt obegripligt varför Migrationsverket agerat på detta sätt men det hör inte till om nyhetsvärdet ökar eller inte.

Att barn blir utvisade ur Sverige har ju förekommit tidigare, alltså är det inte helt nytt. Det händer lite då och då tyvärr. Men om jag minns rätt så var de barnen äldre vilket inte ger det hela rättvisa men det finns större chans att barnen klarar sig i sina hemländer än en tvååring.

Sist men inte minst kan man till viss mån tillämpa teorier av Bengt Johansson i hans studie ”Vid nyhetsdesken”. Man pratar ofta om att nyheter ska beröra (Bengt Johansson, 2008). ”Det är något som ingen från början känner till men som berör många”, berättar en redaktör i Johanssons studie. Denna nyhet om tvååriga Hadille kände ju många inte till från början men som sannerligen berört många.

                     

Ser man till VINKELN teorin och att mycket av punkterna ökar nyhetsvärdet tillsammans med beröringskriteriet så är det självklart att medierna tagit upp denna nyhet och gjort den till en så stor nyhet under en längre period. Och än har vi inte sett slutet på denna nyhet. Nu kanske det inte kommer hända så mycket, då flickan får vara kvar i Sverige för tillfället och bo hos sin fosterfamilj. Migrationsverkets sökande efter den biologiska mamman kanske inte är det mest intressanta att läsa om varje dag. Men den dagen de hittar henne och ett beslut ska fattas igen då kommer denna nyhet bli stor återigen.

Andra nyheten: Förre hundägaren stal hunden Nanook och nu är den spårlöst försvunnen

Denna nyhetsartikel är tagen ur den lokala tidningen Mitt i Södra Roslagen, tisdagen den 25 september 2012.

Den lokala tidningen kommer ut en gång i veckan och den är ungefär lika tjock som Metro tidningen. Ibland kan tidningen ha intressanta nyhetsartiklar. Men bland undrar man verkligen var i all sina dar har de fått fram visst material och att ingen bryr sig om vissa nyhetsartiklar som bara är rent utsagt tråååkiga.

Det är just därför jag valde en artikel ur den lokala tidningen för att se om man kan förstå sig lite mer på varför redaktionen valt att publicera en viss artikel.

Bästa verktyg för denna analys blir återigen VINKELN av Björn Häger.

Först lite bakgrund kring artikeln: Hunden Nanook stals från nuvarande hundägarna av förra ägaren. I tingsrätten blev domen att nuvarande hundägarna ”har bättre rätt till hunden” och att förra hundägaren skall lämna tillbaka hunden. Kvinnan vägrade detta och strax därefter försvann hunden och har nu varit borta i två år. Den nuvarande familjen berättar hur nära de var hunden Nanook och att de ständigt letar efter den och även erbjuder en hittelön till den som hittar hunden.

Den här nyheten har inte så stor vikt då den berör en enda familj och hund. Dock ser många sina husdjur som sina barn och fäster sig vid sina hundar otroligt mycket och för de skulle nog den här nyheten ha större vikt. Själv har jag aldrig haft hund så jag kanske inte ser detta som värsta nyheten men jag erkänner att man lider med familjen som letar efter hunden.

Det kan lätt ses som icke normalt att stjäla någons hund och när tingsrätten väl beslutat att hunden ska lämnas tillbaka så vägrar förra ägaren, det är ännu mer onormalt. Men det är inte onormalt att hundar försvinner, det händer nog ganska ofta men tas inte upp i tidningar i så stor utsträckning. Men nyhetsvärdet ökar på grund av kvinnans konstiga agerande med stölden och vägran att återlämna hunden.

Denna nyhet känns nära för Österåkersbor men dock inte för andra i vare sig Stockholms län eller resterande delar av Sverige. Alltså skulle man stoppa denna nyhetsartikel i Aftonbladet skulle nyhetsvärdet sänkas, särskilt om någon i södra Sverige läste artikeln. De skulle inte ens veta att Österåker är en skärgårdskommun i norra Stockholm.

Nyhetsartikeln berör en tidigare konflikt mellan de olika hundägarna till Nanook. Förra hundägaren stal hunden från en inhägnad på nuvarande ägarnas gård. Men i dagsläget är det mer ett bekymmer än en konflikt att hunden är spårlöst försvunnen. Därför är nyhetsvärdet ganska lågt.

Det finns inga elitpersoner iblandade i denna händelse. Det rör sig endast om en vanlig familj och deras försvunna hund. Det kan finnas en chans att hunden Nanook ökar nyhetsvärdet en aning då hundar är ju en människas bästa vän och vi känner alltid mycket för dessa söta djur.

Denna nyhet är inte så lättbegriplig. Förra hundägaren stal en hund från nuvarande ägare, varför? Det får vi inte reda på då kvinnan har valt att inte svara på några frågor. Obegripligheten ökar när vi inte heller får reda på varför kvinnan inte ville lämna tillbaka hunden när till och med tingsrättens dom har sagt att hunden skall vara med sin nuvarande ägare. Det skulle ha varit intressant att i denna nyhetsartikel få reda på varför kvinnan agerat som hon gjort, har det med en besatthet för hunden att göra eller har hon någon sorts separationsångest och kanske är lite psykiskt sjuk? Nyhetsvärdet skulle ha ökat om dessa frågor besvarats och gjort nyheten mer lättbegriplig.

Detta kan inte riktigt ses som något nytt, att hundar försvinner är inte något nytt tyvärr men det tas däremot inte upp så ofta i media. Vad beror det på kan man ju undra? Det kan bero på att det finns mycket ”viktigare” nyheter. Men för en lokaltidning som denna verkar denna nyhet vara just viktig eller så händer det inte så mycket i södra Roslagen och därför måste redaktionen ”fylla ut” tidningen med sådana nyhetsartiklar som denna.

När det gäller nyhetsvärdering finns det i princip två grundläggande styrfält som är centrala för journalistiskt nyhetsurval (Johansson, 2004). Det första handlar om vad publiken vill ha, det kan ses som ett marknadsmässigt styrfält och handlar uteslutande om vad man tror att publiken efterfrågar (Johansson, 2008). I det här fallet vill troligtvis Österåkersborna ha denna nyhet eller det tror i alla fall de som jobbar med tidningen. Det andra styrfältet är mer ideologiskt och handlar om vilka nyheter publiken bör/bör inte ta del av. Detta styrfält är mer logiskt i detta sammanhang. Nuvarande hundägare kan genom denna artikel få uppmärksamhet från Österåkersborna att hjälpa till att leta efter hunden, särskilt då en hittelön lovas till den som hittar hunden. Alltså skall publiken i allra högsta grad ta del av denna nyhet när man ser till syftet med letandet.

Sammanfattningsvis kan man säga att denna nyhet har ett ganska lågt nyhetsvärde men ändå fungerar lokalt då den berör och det finns ett syfte med att ha med den, hjälpa till att leta efter hunden.